Sill och Zlatan.

Det här ska vara något som jag inte har gjort förrut: jag ska skriva denna post på svenska, för att hedra min tid här i Uppsala! Jag beklagar redan nu för alla mina eventuella misstag i detta relativt obekant språk...

Orsaken för rubriken är: under de här fyra veckorna i Sverige har jag slöt mig till att två av de mest svenska symboler for mig är sill och Zlatan (Ibrahimovic).

Sill har jag haft överallt - även en dag, när jag käkade i Ekokafeet och beställde en Tortilla Espanola: det fanns rökt sill med den. Och inte en liten bit av sill, men tre tjocka skivor som jag bara kunde äta upp. Fast jag har försökt att vänja mig vid denna fisk, jag kan inte ännu, jag bara kan inte...

Något annat som jag inte kan förstå ännu är sångkvällar på Skansen. Jag minns att jag läste om dessa kuriositeter i boken Vadelmavenepakolainen av Miika Nousiainen (en roman på finska som berättar om finskhet, svenskhet, och en mann som har lust att bli som en riktig svensk). Den enda saken som huvudpersonen i boken kunde inte göra var att sjunga med alla andra på Skansen - och nu förstår jag varför. Jag såg programmet Allsång på Skansen i dag och det var något jättekonstigt: omöjligt att beskriva, man måste ser den själv. I alla fall tror jag att jag inte heller kunde sjunga med där.

Nu måste jag återvända till rubriken och Zlatan. Jag har förstått att Zlatan är idolen för nästan alla svenska fotballfans och såsom alla invandrare som talar dåligt svenska (eller med en stark accent, korrigera mig om jag har fel). Upsala Nya Tidning hade en EM-bilaga för EURO 2008 och det fanns där ett särskilt brädspel om Zlatans liv med alla hans succer (eller suzzér, som de skrev rubriker här innan Sverige förlorade sina matcher). Det fanns till exempel ett citat var han beskrev en avdribbling av Liverpools back Stephane Henchoz: "Först gick jag vänster, det gjorde han också. Sedan gick jag höger, det gjorde han också. Sedan gick jag vänster igen och han gick och köpte korv." (Den här jämförelse med en korvkiosk är känd också i Finland, Antero Mertaranta har använt den på ishockeymatcher, tror jag?)

Säkert är Zlatan en väldigt kontroversiell och diskuterat karaktär, men han är också en utmärkt rollfigur för unga. Fast det är någonting som jag är lite trist för: varför är de hjältarna alltid sport -eller popstjärnor, speciellt när det gäller 'utlänningar', 'invandrare' (jag vet att Zlatan är född i Sverige och inte egentligen en invandrare, men han är ännu sett som en, eller hur?) eller andra 'annorlunda' grupper jämfört med majoriteten? Det ger automatiskt ett budskap att bara genom sport eller genom att bli en popstjärna kan du nå något utmärkt. Det påminner mig om presidentvalet i Amerika vilket har pekat att det är faktiskt möjligt för afroamerikaner att bli något annat än basketbollspelare eller fånge. Symboliskt värde är större här än resultatet själv.

Att avsluta mitt lilla försök på svenska ska jag säga bara att jag har njutit av min tid här. Jag har både kunnat arbeta ganska mycket med mitt examensarbete och träffat roliga människor. Tack för Sverige, vi ses igen!

Comments

Popular posts from this blog

Ah, les belges!

Henna Senegalese way

Music of Bhutan