Af-riikka

Midsummer in Flogsta, Uppsala. Midsummer maypole in the Old Uppsala, with folk-dancing and an extremely cheerful host. Falafel pizza. A question to ponder for those who speak Swedish. MGMT playing in the Accelerator festival in Münchenbryggeriet, Stockholm.

Det här ska vara något som jag inte har gjort förrut: jag ska skriva denna post på svenska, för att hedra min tid här i Uppsala! Jag beklagar redan nu för alla mina eventuella misstag i detta relativt obekant språk... Orsaken för rubriken är: under de här fyra veckorna i Sverige har jag slöt mig till att två av de mest svenska symboler for mig är sill och Zlatan (Ibrahimovic). Sill har jag haft överallt - även en dag, när jag käkade i Ekokafeet och beställde en Tortilla Espanola: det fanns rökt sill med den. Och inte en liten bit av sill, men tre tjocka skivor som jag bara kunde äta upp. Fast jag har försökt att vänja mig vid denna fisk, jag kan inte ännu, jag bara kan inte... Något annat som jag inte kan förstå ännu är sångkvällar på Skansen. Jag minns att jag läste om dessa kuriositeter i boken Vadelmavenepakolainen av Miika Nousiainen (en roman på finska som berättar om finskhet, svenskhet, och en mann som har lust att bli som en riktig svensk). Den enda saken som huvudpersonen i b

The symbols of Swedish-ness to me: the flag and Rekorderlig cider next to each other on the grass in Uppsala City Gardens. Sweden celebrated its National Day, Swedish Flag Day yesterday. I had to check with the help of Google (see one result on "the official gateway to Sweden" ) the reason for it, and I found out that it has been called a National Day since 1983 and given the status of a public holiday only in 2005. Very new tradition it is, then, although it does signify in some sense the end of Danish-ruled Kalmar union in 1523. When comparing the ways of celebrating the National Day of Sweden (6 th June) and the Independence Day of Finland (6 th December), one can notice that they could not differ more. Certainly the time of the year already sets some limits: when Finnish ‘celebrate’ during one of the most depressing times of the year, when it’s sleeting and dark outside, the Swedish have a nice out-door picnic in the sun when the lightest days and the whole summer is

Vaihdoin tänään maata taas kuukaudeksi – vietän siis kesäkuun Uppsalassa, Nordiska Afrikainstitutetissa tekien gradua ja tutustuen Ruotsin ihmeisiin. Vielä eilen sunnuntaina ehdin kuitenkin parahiksi Helinä Rautavaaran museon Afrikan tähti –näyttelyyn. Tyypillisesti olin liikkeellä viimeisellä mahdollisella hetkellä: näyttelyn viimeisen päivän lisäksi meneillään olivat peräti viimeiset tunnit, kun kipitin Espooseen WeeGee –taloon puoli viideltä, puolitoista tuntia ennen sulkemisaikaa. Jotenkin odotin sunnuntain ollessa kyseessä, että WeeGeen museoissa (niitä on viisi kappaletta samassa talossa, mistä hetken päästä lisää) olisi hurjasti ihmisiä. Luulin väärin: taisin nähdä itseni lisäksi kokonaiset pari muuta museokävijää, loput (noin tusinan verran) museon ihmisistä olivat valvojia ja myyjiä. Melko outo olo kuljeskella yksin valtavissa museosaleissa ja käytävillä, varsinkin Espoon modernin taiteen museon EMMAn puolella. Siellä olisi nähtävää hyvinkin toiselle käyntikerralle, koska